Pages

Wednesday, March 16, 2011

Säkerheten först!

Att krascha är en del av hobbyn - att hålla ett högt säkerhetstänk är en förutsättning för alla piloter!

Senaste tiden har jag funderat mer och mer på vad man kan göra för att öka säkerheten kring flygningen. Om man kollar på de ”incidenter” jag varit med om har alla i princip berott på pilotfel som i sin tur har varit pga. att man flugit över sin förmåga. Av alla de gånger jag sett, och själv varit med om, mekaniska haverier så har helin gått i marken några få sekunder efter det inträffat. De färdas inte speciellt långt innan den tar mark. Värre är de med de gånger piloter har tappat kontrollen men försökt hålla kvar helikoptern i luften med ett frenetiskt och okontrollerat spakande. De är mer än en gång jag gått ifrån ett ”pampers moment” med hjärtat i halsgropen.

Senaste gången detta inträffade var i lördags på hemmafältet. En av våra nyaste medlemmar flög sin 600 och det syntes redan i början av flygningen att nivån var högre än vad han behärskade. Jag sa till polarna som också stod i depån att det här kommer sluta med en krasch. Efter två minuter var det dags, då tappade han all kontroll och helin kom i full fart på väg in mot depån. Snabbt gick det. Vi försökte alla hitta ställen att gömma oss men på de korta tiondelarna det tar hinner man varken flytta sig långt eller tänka förnuftigt. Helin fortsatte och tog, som tur var, mark mellan piloten och oss i depån. Aldrig förr har det var så skönt att se en helin gå ner i marken. Min puls var ohälsosamt hög. En 600 är inte en leksak och att få en sådan på sig kan få mycket allvarliga konsekvenser.

Så vad kan man göra för att försöka undvika att sånt här inträffar? Att alla underhåller och skruvar så noggrant som möjligt på sina helikoptrar ser jag som en självklarhet. Men när det kommer till flygningen? Självklart kan man tipsa och ge råd, men när någon flyger över sin egen förmåga är han sällan själv medveten om det. Inför regler? Det är knappast applicerbart på allt och alla. Jag tror nog ändå att sunt förnuft och samtal mellan oss piloter är enda lösningen. Ett bra exempel är en annan medlem i klubben som tidigare flög lite väl nära sig själv, och depån, och ofta gav upphov till att vi fick hjärtat i halsgropen. Men efter att ha snackat med honom och tipsat har det nu blivit mycket bättre. Han håller mer avstånd på manövrarna och väljer att göra sina ”osäkra kort” längre ut på fältet. Så, säkerheten är det absolut viktigaste inom denna hobby och jag kommer alltid tjata om det och ta upp det som punkt som inte får åtsidosättas!