En mörk vecka på viklanda

Vad ska man säga? Denna veckan kommer minnas som en svart fläck hos historikerna. På Viklanda har det knappt varit någon krasch på hela året. Och denna vecka 4 stycken.

Det började i måndags. Thomas skulle göra en Immelman och tappade orienteringen. Smällen hette duga. Några dagar senare tar han fram sin reservmaskin och gör en repris. Även den gick i backen och mosades rejält.

Sen var det Jompas tur. En kula lossnade från swashen. Typsikt dåligt om man vill hålla helin kvar i luften. Hans Vibe 50 var rejält sargad efter kontakten med marken.

Strax därefter dör min heli i luften. Väl på marken ligger den med motorn på fullvarv. Jag går fram för att rycka bränsleslangen och då sprängs kopplingen. Jag backar några steg och den ylar nu ännu mer hysteriskt. Efter ett tag lyckas en polare döda motorn genom att knipa åt gummit på pipan. Frågan var inte vad som gick sönder i smällen utan vad som var helt. Efter ett tag hittar vi vad som var anledningen till att jag tappade all kontakt med helin. Jag använde en Align step down mellan regulatorn och mottagaren och det var den som har vibrerat sönder. Shitt happens, surt att första smällen med 600an var en "total förstörelse".

Anledningen till min krasch. Jag hade ryckt och kännt på kablarna med jämna mellanrum. Eftersom det är en köpt produkt och inget hemmafixat räknar man med att lödningar osv är okej från början. Inte tänker man på att ta bort krympslangen och dubbelkolla. Det är lätt att vara efterklok och jag har väl lärt mig en läxa. Det är kanske bättre att löda en egen step down för att vara på säkra sidan?

Jag ska fundera på hur jag ska göra för att åter vara i luften igen. jag har ju en reservheli som inte är komplett. Troligtvis får jag ihop en hel helikopter av vraket och reserven.