Bättre med lite flygning än ingen alls!

Idag var det regn när jag vaknade. En mindre storm hade dragit in över Stockholm. Jag var under en tid helt övertygad om att det inte skulle bli någon flygning. Jag ringde Johannes vid lunchtid och han var inte alls intresserad av en brottningsmatch med vädrets makter. Inga andra var heller sugna så jag jag satte mig vid datorn och tränade lite i simulatorn istället. En timma senare ringde Johannes tillbaka och var märkvärt rastlös. Dags för flygning!

Visst blåste det ganska rejält men jag har alltid varit övertygad om att vinden inte är ett superstort problem. Man får helt enkelt anpassa sin flygning efter rådande förhållande. Om man i normala fall gör exlusiva pirruterande manövrar två meter över marken får man väl istället flyga tio meter upp och dra ner på svårighetsgraden på fygningen. Det är bättre att flyga några få turer i ett blåsigt väder än inget alls. Sen blir man mer och mer van ju oftare man flyger i blåst. Sen tror jag även att det är en mental grej. Om man hela tiden tänker: shitt idag är det blåsigt och jag kommer snart krasha. Ja, då kommer det nog inte gå så bra. Men om man istället försöker att fokusera på flygningen kommer det gå betydligt bättre. Det är nog endast två eller tre gånger jag stått över helt från flygning på grund av vind sen jag började flyga i Februari. Och då har jag flugit några gånger i veckan under hela sommaren.

Jag hann med att flyga tre accar innan duggregnet kom tillbaka. Men oj vad bra dessa tre accar kändes! Att flyga min trex 500 kändes som att en våt dröm som gick i uppfyllelse! Den är helt galet stabil, har långt mycket mer kraft än vad man behöver och kvick som en geting på crack. Idag la jag min fokus på att placera manövrarna i flightlinen trots vinden! Det är en väldans skillnad på att bara göra en manöver och att göra den snyggt och desutom placera den där den skall vara. Gjorde några riktigt långa traveling flips som kändes bra. Jag provade även en helt ny manöver idag vilket var baklänges åttor där halva varvet var upprätt och andra halvan var inverterat. De gick bra som tusan, men som alla nya manövrar behövs det mer träning för att få dem snygga.

När Rexen är hel och fungerar är platsen given. Så nära kärlek man kan komma.

Nu blir det nog ingen mera flygning förens nästa helg. Jag kanske tar med helin till jobbet och sticker ut till nån närliggande äng på lunchen om suget blir för stort!